Det kommer att bli bra...

För någon som har gråten konstant lurande under ögonlocken är skolavslutning med de två döttrarna ingen lätt match kan jag säga. Stora säcken med näsdukar packades i handväskan och det var tur det. Äldsta dottern slutar 3:an och i samband med det måste de skiljas från sin älskade, fantastiska, underbara och allra bästa lärare. Herregud - jag har gråtit och snorat non-stop i tre timmar nu, "den blomstertid nu kommer" var startskotten och sen har det bara fortsatt.

När jag skulle krama dotterns fröken och tacka för hennes fantastiska arbete (vilket jag i och för sig har gjort regelbundet i tre år, då hon verkligen har varit helt makalös med både barn och oss föräldrar) så skakade jag bara och fick inte fram ett ord. Då hon är väl insatt i vår situation så klappade hon mig bara på ryggen, kramade hårt, hårt och sa "det kommer att bli bra....sen!"

Jag vet det och jag finner styrka i hennes ord "DET KOMMER ATT BLI BRA..SEN!"