Mår illa och känner en oerhörd sorg. En sorg över att mitt X mår så makalöst dåligt just nu. Hans far ligger på sjukhus och X är så arg och bitter. Han informerar mig men kan, av naturliga skäl, inte ta emot min omtanke och medkänsla. Han stänger inne och trycker tillbaka. Han håller på att ätas upp från insidan och han är så arg, så arg.
Jag önskar och hoppas att barnens farfar återhämtar sig, och jag önskar och hoppas så innerligt att min X tar sig vidare i sitt liv och får börja må bra igen.
Jag önskar att jag kunde hjälpa - men det kan jag inte!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så jobbigt!
SvaraRadera