Packa pappas kappsäck

Herregud vad jag tycker det är trist att packa! Oavsett anledning, och i det här fallet är det ju en alldeles fantastisk anledning, tycker jag det är skittrist. Men när jag fick se vilka väskor maken plockat ner från vinden kunde jag inte låta bli att dra på smilbanden. Två pyttesmå (läs typ handbagage) väskor tycker han bör räcka för fyra personers tvåmånadersvistelse i Thailand. Hur tänkte han nu?

Hurra!

Sitter o väntar på tandhygienisten, som för övrigt jobbar I ett tårtformat hus. Gissar att besöket kommer både göra ont o vara dyrt!  Perfekt början på dagen.

Misstag

Ok, julbord som viktopererad är inte toppen.

Paus

Känns helt ok att slippa den här utsikten i två månader! Fy vad jag är omotiverad på jobbet just nu.

Tappa ansiktet?

Lite kemisk ansiktspeel på en måndagsmorgon, ska det vara bra det?

9 - Min tro

Jag är inte religiös på något sätt, men tror ändå. Jag tror på;

• Människors förmåga att skapa sin egen verklighet och framtid
• Alla människors lika värde
• Behovet av att sätta egna mål i livet; om man inte vet var man ska - hur ska man då veta när man är framme?
• Karma
• Kärleken
• Mig själv
  

Förspel?

Maken och jag har varit på 40-årsfest. Eftersom vi hade äldsta dottern med oss blev det inte någon "all-nighter" för vår del utan vi är nu hemma och dottern är i säng. Men både vin, konjak och god drink har konsumerats. Lite samkväm på det kanske?

När man närmar sig 40 behövs ju lite planering, liksom. Sminket ska av, tänderna borstas och "hålla-in-hålla-upp-trosorna" måste ju bändas av. Äsch- vi får nog se om jag orkar......

8 - Ett ögonblick

Ett ögonblick som fastnat i minnet är dagen innan jag skulle på slutintervju för mitt nuvarande jobb. Jag visste under hela processen att detta kunde vara mitt drömjobb och att det var menat för mig. Kvällen innan jag skulle iväg och träffa ägaren som hade det slutliga beslutet stod jag ute på baksidan och funderade en del på hur jag skulle förbereda mig för intervjun. Jag tittar upp och ser ett stjärnfall, tog ett par djupa andetag och log för mig själv. Det där stjärnfallet övertygade mig; jobbet var mitt!

Lugnet i den vetskapen gjorde det möjligt för mig att gå in i mötet med denna ganska kända affärsman, skaka hans hand, se honom in i ögonen och deklarera; "-Jag har bara ett enda syfte med detta möte och det är att övertyga dig om att här är mitt jobb, vilka förväntningar har du på mötet?"

7 - Min bästa vän

Min bästa vän har jag känt i 33 år, vi har alltså känt varandra sedan 1:a klass. Vi har följts åt i livet, vi har gråtit och skrattat ihop och vi finns alltid för varandra. Verkliga livet gör att vi tyvärr inte hörs eller träffas jätteofta just nu, men det gör ingenting. När vi pratar eller träffas så finns den äkta vänskapen alltid där! Skulle någon utav oss behöva hjälp mitt i natten skulle den andra utan tvekan ställa upp.

Vi har bråkat om killar i tonåren, vid ett tillfälle handgripligen så örhängen rök. Vi har billuffat genom Europa tillsammans och vi har firat otaliga midsommar- och nyårsaftnar tillsammans, först utan och sedan med familjer. Våra barn är födda med ganska exakt ett år emellan, så fyra barn på fyra år. Det roliga är att även våra fyra döttrar har hittat en relation som funkar trots att de träffas väldigt sällan.

Vi vet saker om varandra som ingen annan i hela världen vet och när vi är 85 kommer vi förmodligen sitta på vårdhemmet tillsammans, dricka portvin och skratta åt gamla minnen!

Min bästa vän är som en syster för mig och jag älskar henne som en sådan.

6 - Min dag

Vaknar med lillfisen i armhålan, varm och snuggligt - med andra ord inte ett dugg lust att kliva upp i kylan. Tjata, tjata, tjata på tjejerna för att klä på sig, få i sig frukost, borsta tänder och packa väskan. På onsdagar har tjejerna hemspråksundervisning i engelska innan skolan börjar så lite extra stress för att krydda morgonen och hinna i tid.

Jobb, jobb, jobb; jag koordinerar en intern traineeutbildning som vi ska dra igång i februari och eftersom jag lämnar landet i två månader så är fullt fokus på att få alla bitar på plats nu. Det håller mig sysselsatt mest hela dagen.

Hämtar tjejerna och tar en sväng förbi ett galet hus i grannskapet för att beskåda julbelysning. De här kända i norrort då de täckt hela huset och trädgården med färglada ljusslingor. Tjejerna kunde inte hålla tillbaka ett "shit" när de såg spektaklet. Å ja, det uttrycket kommer från barnens far!

Hem och fixa middag och tjata om att storskrutt ska göra sin matteläxa.

Gå över till grannen med en påse pepparkaks- och philadelphiaost bollar och önska de lycka till imorgon. Våra grannar är ett par i 60+ årsåldern som ställt upp massor för oss sedan vi flyttade hit, och imorgon ska herrn i huset opereras för lungcancer. Överjävligt och jobbigt och jag ville att de skulle veta att vi tänker på dom imorgon!

Nu ska tjejerna i säng och jag ska krypa upp i soffan med en kopp thé!

Så, en ganska vanlig onsdag i må gott-livet.