Inspirerande möten

Har idag suttit i möte med en av landets största välgörenhetsorganisationer. En organisation som vi hoppas få till ett samarbete med. Väldigt spännande möjligheter! Just nu sitter jag på en kolonilott och smälter både möte och lunch, livet är ok idag!

Polarna

Igår var jag på konferens med de här kompisarna. Galet söta små kalvar som jag hade lust att ta med mig hem. Bra dag som avslutades på ett mycket trevligt sätt.

Fest!

Förlåt att jag tjatar om mina inköp, men den här klänningen gör mig lycklig! Den ska användas flitigt i vår och sommar, på fester och semester.

Total storleksförvirring

Har idag varit iväg ett par timmar och slitit i provrummen, allt för att hitta några nya kläder som passar. Jag har en inplanerad shopping-resa till New York i september och jag har liksom tänkt att då jäklar - då ska jag shoppa en helt ny garderob. Insåg häromdagen att jag kan inte vänta till september, jag har INGA byxor som passar mig just nu. Å jag kan ju inte gärna gå byxlös hela sommaren?! Eller, ja kanske...

Nä, in och ut i affärer och in och ut i provrum. Jag plockar på mig byxor och kjolar i olika storlekar för att slutligen få lov att inse; JAG ÄR STORLEK 38!!!!

Det är lika osannolikt för mig som att världen skulle gå under igår.

För att förstå så ska man ha med sig att jag nu väger 69kg, en vikt som jag tvivlar på att jag haft sedan mellanstadiet. Jag har under de senaste 20 åren pendlat i byxstorlek mellan 42 och 48/50. Tror till och med jag varit uppe och nosat på 52...

Idag har jag handlat en kjol och ett par capri-jeans i storlek 38....det var inte långt ifrån att tårarna kom ska jag säga. Det största i det här är inte att jag tappat vikt och mår fantastiskt bra, det är att jag känner en total befrielse inför det faktum att jag inte kommer att gå upp igen!

Jag avslutade segervarvet med att kosta på mig en Desigual-klänning, en klänning jag dreglat länge över men som inte överhuvudtaget har funnits i min världsbild förrän nu. En Desigual-klänning i storlek Medium!

Sa jag att jag är överlycklig över min operation?! Må vara ytliga känslor just nu, men det kan jag leva med...

Uppmärksamhet

En sk klassiker bland "kärring-gnäll" är väl att mannen / maken inte noterar att man varit hos frisören, så även i det här hushållet. Maken har aldrig, under våra 15 år tillsammans, överhuvudtaget kommenterat eller noterat när jag klippt mig. Det retade mig oerhört förut, men jag har sen bestämt mig för att inte låta det reta mig. Nu har jag dessutom hittat stället för komplimanger; lägg ut en bild på Facebook och 2 timmar senare har en mängd trevliga människor kastat ur sig den ena positiva kommentaren efter den andra!

Supernöjd med min nya frisyr, kort på ena sidan och längre på den andra. Där bak är det kort och ruffsigt; det enda som krävs är att gnugga huvudet mot kudden hela natten och sen spraya!

Någon annanstans

Jag har inte riktigt lust med bloggandet just nu, solen skiner och jag dricker rosé. Bra så, i övrigt har jag väldigt mycket som snurrar runt i huvudet just. Påbörjan på en 40-årskris kanske, kopplat till min operation möjligtvis men definitivt mycket funderingar kring livet.....

En klok vän sa en gång till mig att "du MÅSTE inte ta några beslut kring just det här idag, du KAN vänta!". Det tar jag med mig och fortsätter att fundera....på livet och vad som är viktigt för mig.

Mycket invecklat utvecklingssamtal

För någon vecka sedan var jag på utvecklingssamtal med äldsta tjejen, imorgon har jag träff med lill-busans lärare. Kontrasterna kommer bli stora.

Lill-bus är en fantastisk7-årig unge med underbara egenskaper; hon är positiv för det mesta, hon är social och påhittig. Hon har humor och inte bara fattar ironi - hon bemästrar konsten att vara ironisk med glimt i ögat. Ungen var 4 år när hon (utan att kunna säga R) klämmer ur sig följande dialog;

Jag; -"lill-bus, kan du plocka upp maten du spillt på bordet är du snäll"
Lill-bus; -"Vad spelaj det föj joll?"
Jag; -"Det spelar ingen större roll, men du kan väl göra det ändå!"
Lill-bus; -"Ahmen mamma, det vaj en jetojisk fjåga - den kjäver inget svaj!"

Nämen då så!

Nu tror jag tyvärr inte att det är ovanstående egenskaper som kommer att vara fokus imorgon, jag tror nog att vi snarare kommer prata en del om damens oförmåga att fokusera och koncentrera sig. Lill-bus har lite svårt att komma ihåg var hon lagt sina läxor och hon har hela brallorna fulla av myror. Hon har underbart kreativa ursäkter till varför hon inte gjort sina uppgifter, men faktum kvarstår att hon kräver en del extra energi utav både föräldrar och lärare just nu. Hon har precis knäckt läs-koden och kan hur mycket som helst när hon bara vill, problemet är att viljan inte infinner sig så ofta eller särskilt regelbundet.....Underbara unge!

Söndagsångest

Varför känns det som att det är dubbelt så många söndagskvällar som fredagskvällar i en vecka?

Drogad!

I slutet av varje förkylning åker jag på den där förbaskade rethostan. Hostan som gör att man inte får sova överhuvudtaget, det enda man gör är att försöka kväva hostningar. Mirakelmedicinen mot detta heter Cocilliana och innehåller morfin. Jag brukar alltid försöka ha en flaska hemma eftersom hostan alla gånger börjar typ kl 04.00 på morgonen.

För att förebygga hosta och underlätta sömn tog jag mig en rejäl klunk igår kväll.

Med resultatet att jag absolut sovit hela natten, sovit som en klubbad elefant! Det känns som att någon klippte till mig med en tegelsten. Jag sov till kl 10 och jag känner mig fortfarande ganska slö.

Med tanke på att jag ska stå i innebandyhall kl 08.00 imorgon så får jag nog ta det lite försiktigt med drogerna ikväll.

Fredagsgodis

Sitter och slötittar på nån skitfilm på 6:an.
Handling?
Ingen aning.
Men är inte han väldigt fin att titta på?