Nothing to report

Efter att i morse ha gastat på yngsta tjejen i en kvart om att hon inte skulle glömma gympapåsen så kom även jag ihåg att det visst är sportlov. Nä just det, ingen gympa den här veckan. Har man tillbringat två månader i Thailand så är liksom inte sportlov nåt som noteras i den här familjen. Vi jobbar väldigt mycket som vanligt den här veckan och enda notisen är väl att det är lite mindre trafik på vägen till jobbet.

Efter jobbet åkte jag in till stora staden och betalade hutlöst mycket pengar för att få syra i ansiktet. Fyra minuter senare såg jag ut som jag gnuggat ansiktet med sandpapper så det kändes helt rätt att gå på TGIF för möte med bästa väninnan. Vi har inte pratat på länge så mycket skulle avhandlas. Nu är vi i kapp.

Skittrist!

Insåg snabbt att jag var tvungen att involvera den här helvetesmaskinen i mitt klädprojekt. Kläder som ska in i garderoben måste strykas först, annars kommer jag aldrig att använda dom.

Jag hatar att stryka och på morgonen sker det inte om jag så fick en miljon!

Kläder, kläder, kläder....

Fastnad i klädträsket idag. Tvättstugan sväller över, seriöst - hur mycket tvätt kan en familj producera på en vecka?

Sen ska jag ta hand om det här;
Kläder som ska sorteras; in i garderoben (som också måste organiseras först), slängas eller skänkas - beroende på storlek och skick. Jag har genom åren, pga mina ständiga yoyo-bantningar, samlat på mig kläder i alla storlekar. Vi pratar alltså kläder i storlek 38/40 till 48/50. Den här gången spara jag inte de stora kläderna, utifall att... Den här gången är sista gången jag gör den här resan och garderoben rensas ut efterhand!

Så kläder står på agendan idag. Vad gör ni för kul?

Bonda med dottern

Min äldsta tjej är 9 år, hon har de senaste månaderna fallit in i nåt pre-pubertalt stadie som gör att hon distanserar sig lite från mig. Hennes far däremot, verkar fortfarande ha en stor plats i hennes hjärta.

Jag vet att detta är helt normalt, att det är en naturlig del av hennes utveckling men det hugger ändå lite i mitt mamma-hjärta. Min truliga bebis vill inte sitta i knät och gosa med mamma längre, hon har helt plötsligt blivit stor gänglig små-tjej som stampar med fötterna och slänger igen dörren när hon blir arg.

Idag delar vi på barnen och maken och yngsta ska iväg på bio. Jag och äldsta ska käka lunch, åka och bada, fika och shoppa lite. Jag vill försöka hitta henne igen, hitta henne där hon befinner sig i livet.

Hon kommer fortfarande inte vilja sitta i knät och gosa men förhoppningsvis får vi en bra dag med mycket prat.

Ha en bra lördag, det ska jag. Tillsammans med min "bebis"!

Livet på en pinne

Ah, fredag! Vi får väl inga extrapoäng för originalitet då vi kör "Taco-fredag" i Må gott-huset idag.

Här blir det ganska tydligt hur en viktoperation påverkar intaget; 4 toppade nachos och sen är det fullt!

Till efterrätt kör jag ett glas rosé och försöker inbilla mig att våren är här, komplettera med en bit choklad och fredagskvällen känns ok!

Ha en fantastisk fredagskväll!

Och bilen går bra?

Nä, den gör ju inte det. Minus 23 och bilen ville inte leka imorse, maken bortrest så hade liksom ingen bil att sätta i andra änden av startkablarna. Tjolahopp!

Bylsa på mer kläder för att sen ta en rask och väldigt kall promenad till skolan med tjejerna, 45 minuter senare hemma igen och försöka tina upp. Tur i oturen så hade jag redan igår bestämt att jag ska jobba hemma idag, så nu ska jag ta ett djupt andetag och försöka få ordning på budgeten. Wish me luck!

Baka sig lite bröd

Så här på en onsdagskväll kan man ju få för sig att man vill baka lite bröd. Om man är så där lite ojämn i energinivån som jag är alltså. Ena dagen helt slut och andra dagen får jag ett ryck och börja städa ur bastun, typ. Så, brödbak alltså! Fick ett enkelt recept av en vän men eftersom jag aldrig riktigt har alla ingredienser hemma så får jag improvisera lite, mitt bröd innehåller;

5dl rågsikt (tror jag, tog ur en omärkt plastburk i skåpet...)
2dl rågkross (ren flax, inte något som jag typiskt brukar ha i skafferiet!)
1dl havregryn (skulle vara havrekli)
1dl linfrö
1 dl proteinpulver (mitt eget tillägg då jag behöver få i mig mycket protein)
1msk bikarbonat
1tsk salt

Blanda torrvarorna
Tillsätt..
5dl turkisk yoghurt (skulle vara fil)
2msk mörk sirap
1dl lingonsylt (jag kastade även i hackade torkade aprikoser och en näve russin)
Blanda ihop allt
In i ugnen, 175 grader i 1 timme.

Saftigt och gott med rejält tuggmotstånd. Prova!

Fina siffror

Förutom mitt tisdags-hat så har jag lite andra tics. Bland annat så gillar jag vissa siffror därför att jag tycker de är snyggare än andra. Rent stilistiskt alltså. Jag tycker t.ex att 7 är en snygg siffra. 4 gillar jag inte alls!

Just idag tycker jag att 20 är ett riktigt fint och inspirerande nummer, men det har inte så mycket med 2:or eller 0:or att göra. Tjugo är det exakta antal kilon jag tappat sedan den 1:a november!

Jag gillar inte tisdagar!

Jag har aldrig gillat den här dagen, måndagar går av rena farten och onsdagar är liksom halvvägs till helgen. Men tisdagar? Om jag försover mig någon gång så är det på en tisdag, om bilen inte startar så är det på en tisdag. Tisdag är kass helt enkelt!

Den här tisdagen var inget undantag. Jobbet har dragit mycket energi från mig idag och samtidigt som jag själv känner mig lite låg och frustrerad så förväntas jag coacha och peppa andra i min omgivning. Kände mig otillräcklig idag!

Tänkte om

Efter dagens sifferdjungel hade jag planerat att jag skulle ge mig ut på en uppfriskande promenad när tjejerna somnat.

Jag valde en annan approach istället; skar mig en rejäl skiva manchego-ost och hällde upp ett halvt glas vitt! Imorgon är en annan dag, i och för sig tisdag så jag har inga stora förhoppningar.

Budget smudget

Excel, siffror och formler - jag kan helt ärligt inte tänka mig något värre. Jag är totalt sifferallergisk och så här i budgettider på företaget är det minst sagt lite jobbigt. Att vi sen byter planeringsverktyg för varje jäkla gång vi ska göra budget och forecast gör ju inte saken bättre!

Har suttit med ögonen i kors hela dagen, och i den här takten så lär min avdelning bli utan pengar nästa verksamhetsår. Huvudvärk har jag fått och fryser gör jag, sa jag att kan leva med måndagar? Jag ber att få ändra min ståndpunkt i frågan.

Godmorgon!

Jaha, då kör vi måndag igen då! Måndagar kan jag leva med, tisdagar däremot....usch!

Köksexperiment

Med min nya magsäck måste jag äta ungefär varannan timme. Man ledsnar snabbt på knäckebröd och yoghurt som mellanmål så idag har jag lekt lite i köket. Har kommer dagens mest höftade recept;

Päron- och mandelmuffins
1 ägg
3-4 msk neutralt proteinpulver
3-4 msk dinkelmjöl
lite bakpulver
3-4 msk keso
en skvätt mandelarom
en skvätt sojamjölk

1 päron, skalat och skuret i bitar

Rör ihop och skeda ner i muffinsformar, tryck sen ner päronbitarna. 175 grader i ungefär 15 minuter. De blev lite bleka och min "skvätt" mandelarom kunde ha varit mindre - men helt ok! De får bli veckans eftermiddagsmellis.

Nu ska jag försöka mig på "Tacomuffins"...........wish me luck!

Vinterpromenad i norrort

Sol, snö och natur - Vackert!

Gul snö var 10:e meter - Inte så vackert!

Snötäckta träd - Vackert!

Hundbajs var 20:e meter - Inte så vackert!

Alltså, den gula snön förstår jag ju att man inte kan göra så mycket åt men bajset? Är det inte samma regler som gäller på vintern som på sommaren?

Smak av paradiset

Till frukost idag blev det gröt med bitar av den sista hemsmugglade thailändska mangon. Smaken får mig att le och längta till varmare klimat. Den gula thailändska mangon är ju något helt annat än den röd/gröna mango vi kan köpa härhemma i Sverige. Den som säljs i affärerna här kommer från Brasilien och jag tycker den oftast smakar diskmedel. Urk!

Idag blir det fotbollsträning för tjejerna och sen lite skjutsa till kalas. Solen skiner och någonstans längs vägen ska jag försöka klämma in en promenad i vinterlandskapet.

Satan i gatan

Trodde man fick många besökare genom att skriva provocerande saker och visa brösten. Visar sig att tricket visst är att få Mona att blogga om dig! I dag har det varit besöksrekord inne i min lilla Må gott-hörna. Ni är hjärtligt välkomna allihop.

Har ni lust att läsa om den rätt trista vardagen hos en heltidsarbetande tvåbarnsmamma så får ni gärna komma tillbaka!

Baksidan

Viktminskningen gör att vigselringarna får bo på långfingret nu, annars tappar jag dom. Får väl ta in dom på något sätt sen när jag landat där jag ska vara. Lös hud är ju en vanlig effekt av stor viktminskning och så även för mig. Överarmar, mage och lår är redan nu fladdriga och slappa. Det kan jag nog leva med då min operation främst handlat om hälsa.

Däremot retar jag mig enormt på hur halsen och mina händer ser ut! Just hals och haka vette sjutton om jag inte måste göra något åt när kroppen stabiliserat sig.

Prestationsångest!

Morgonens länk från bästa Mona gör att det ramlar in lite mer folk än vanligt här i min hörna - hej på er!

Inser att jag inte skrivit något inlägg sedan i måndags och prestationsångesten kom därmed som ett brev på posten. Men, men just den här veckan har bloggen inte prioriterats. Min hjärna brann upp i måndags och verklighetens krav gav mig svår andnöd i tisdags. Jag har alltså tillbringat två månader utan att behöva passa en tid, utan att behöva ta ett enda beslut (annat än om man ska åka till stranden eller hänga vid poolen) och utan några som helst krav på kontroll.

Nu är vi tillbaka i verkligheten igen och jag måste ha koll på ungarnas gympaväskor, läxor, kalasinbjudningar, träningar, matsäckar, tider etc etc. Så lite jobb på det. Som sagt, i tisdags fick jag lite svårt att andas - ska det vara så här? När stannar hjulet? Jag vill kliva av.

Slut i rutan

Herregud! Första dagen tillbaka på jobbet och jag tror min hjärna brinner. Jag var lugn och avslappnad ända fram till lunch, sen kom verkligheten i kapp mig.

Lite roligt var i alla fall reaktionerna från kollegor på mitt utseende. 18 kg mindre, tämligen brunbränd och solblekt hår gjorde att min chef stirrade i nästan 20 sekunder innan hon utbrast - "jag såg helt ärligt inte vem det var!"

Inte alla vet om att jag viktopererat mig så jag körde med "jodå serru, jag rekommenderar den där Barbie-drogen - den funkar för mig!" eller också "visst, jag har levt på öl i två månader - det ger resultat. Nu ska jag bara lägga in mig på rehab!"

Ärligt menade komplimanger har jag naturligtvis inget emot, men nyfikna och fräckt personliga frågor ställda av kontorets skvallertanter besvarades på ovan sätt!

Alla hjärtans dag har jag och maken firat genom att gräla rejält...... Nåja, vi får väl visa vår kärlek någon annan dag istället.

Förberedd

Mentalt är jag inte ett dugg förberedd på att jobba igen imorgon, efter två månader tror jag att jag glömt bort hur man gör. Matmässigt är jag däremot jäkligt förberedd. Lunch och två mellanmål packade i min fantastiska matlåda; laxgryta med lite ris och sparrisbroccoli, skinka och ost, mango (medsmugglad i handbagaget från Thailand) och turkisk yoghurt. Så, nu blev det lite matblogg över det här!

Mitt nya begär!

Kapris! Nya favoritmelliset; finncrisp, smeta på philadelphiaost, kasta på en skiva rökt lax och SEN mina vänner, pricken över i:et, smöret på moset och allt annat; MASSOR utav kapris!

Seriöst?

När i åkte hemifrån var det ca 1 meter snö och minus 10. Idag kommer vi hem, två månader senare, till 1 meter snö och minus 10!!! Va f-n!

Jag fryser ända in i benmärgen, och har parkerat mig på soffan med raggsockor, fleecefilt och halsduk.

Handla, packa upp och försöka starta bilen är ingenting jag längtar efter!

Sista rycket

I dag packar vi och så kör vi pool-party. Chips, öl, läsk och smörgåsar intas vid poolkanten. I övrigt är det ca 36 grader i skuggan så vi ligger helst i poolen och försöker svalka oss. I morgon kör vi sista vändan till favoritstranden, lite massage, grillad majs och öl. Vi packar väl sen ihop det sista innan minibussen kommer vid 19-tiden för att ta oss till flygplatsen.

En helt makalös tid har kommit till sitt slut. Vemodigt men samtidigt lite skönt att få återgå till vardagen.

Middag på stan

Ikväll har middagen intagits på lokal. Eller snarare i ett skjul, ett skjul som ligger precis vid järnvägen. Järnvägen där tågen dundrar förbi en gång i kvarten. När de gör det går det inte att höra vad bordsgrannen säger och man får hålla i glaset så det inte far i golvet. Maten? Underbar! En fantastisk currygryta med kyckling, potatis och jordnötter blev det för min del. Vi delade på en riktigt spännande förrätt som bland annat innehöll majsplättar som var "to die for!" Middag för fem personer, inklusive öl och vin, betalade vi ca 160 kronor för - totalt!

Hur man överhuvudtaget har råd att gå ut och äta hemma i Sverige är ju ett mysterium.....

Årlig tradition

Vi åker och hälsar på de här polarna varje år. De är inte söta men ganska roliga. De tycker förmodligen det samma om oss!

Ångest i bubblan

Imorgon påbörjar vi vår sista vecka i vår bubbla. På fredag om en vecka tar vi minibussen till flygplatsen för att sen färdas genom tid och rum. Tillbaka till verkligheten igen. Vad gör man då så här den sista veckan? Vi gör inte så mycket helt enkelt, just nu sitter jag med laptopen i knät. Placerad på en solsäng vid poolen och dricker ett glas rödvin. Klockan är 8 på kvällen och en middag bestående av ankbröst har vi intagit. Det är inte synd om oss. Om man inte tycker att det är lite synd att vi ska behöva åka hem igen förstås, och det tycker vi nog. Hemlängtan har vi inte, men lite vardagsverklighet kanske inte skadar?!

Vi får väl se om en vecka, hur stor ångesten har växt sig.

Tisdagsmarknad i bubblan

Min mor och jag drog iväg på stans tisdagsmarknad. En marknad som inte är för turister utan för de som faktiskt bor här. Här kan man köpa precis allt. Det gjorde vi inte. Jag köpte två jättefina underklänningar med spets nedtill. Snygga att ha under tunikor. 40 kronor betalade jag, för båda! Nåja, lyckan höll inte i sig särskilt länge, påsen med de snygga klänningarna blev kvar i tuk-tuken vi åkte hem i. Trist!

Nåja, ingen idé att gråta över spilld mjöl. Strumpor till tjejerna, trosor och en snygg tröja fick jag med mig hela vägen hem i alla fall.