MÅ GOTT!

fredag 22 april 2011

Slit o släng och hopplös make

Så, vi (läs jag) bestämde att vi skulle stanna hemma över Påsk. Stanna hemma och försöka hinna med allt det där som vi aldrig hinner eller orkar andra helger. Planen är alltså att vi ska leva efter parollen "De 4 S:en" hela helgen; Spara, Släng, Sälj eller Skänka bort! I stort sett hela huset behöver en genomgång men framförallt tjejernas rum och alla garderober. Ett slitigt men nödvändigt familjeprojekt alltså.

Så, med säckar i högsta hugg (svarta för släng och blå för skänka) så drar vi igång. Tjejerna får börja i sina egna rum och jag springer emellan för att hjälpa och styra upp (vill ju gärna ha lite koll på vad som hamnar i släng-högen liksom). Maken börjar tömma bastun (ja - vi har de senaste 4 åren använt bastun som förråd) och släpar ut allt och lägger på våra sängar. Efter ett tag hör jag "du får gå igenom det där och kolla vad du vill ha kvar!" Eh, jaha?! Varför ska jag ta beslut om det?

-"Det är dina grejer, jag kan ju inte bestämma om det!" Nä, ok...

Fortsätter att hjälpa döttrarna och hör hur maken far runt i badrummet..där han nu håller på att tömma ut innehållet i alla skåp på golvet.

Känner mig lite stressad och far nu in i sovrummet för att kolla vad det är han anser att jag ska gå igenom. Visst, en hel del av mina gamla kläder men även; två lådor av ungarnas gamla kläder, verktyg, gamla tapeter, överblivna Ikea-prylar från köksrenoveringen, fotografier, tavlor, ljusstakar etc etc. Sen NÄR blev allt detta MINA saker? Får ett psykbryt och ifrågasätter. Säger att; Ok, jag börjar gå igenom allt detta men då får du hoppa in och hjälpa döttrarna istället!

Tjugo minuter och fyra sopsäckar senare sticker jag ut huvudet och inser att makens idé kring att hjälpa sina döttrar innebär att han SITTER på golvet och håller i sopsäcken åt dom.....Får nästa psykbryt och erbjuder mig glatt att byta arbetsuppgift med honom, jag kan absolut sitta där på arslet och hålla upp en sopsäck.

Maken sur och drar ner på undervåningen. Jag råkar nu kasta ett getöga in i badrummet och inser att allt han gjort är att släpa ut allt på golvet och att han uppenbarligen anser att ALLA hushållets handdukar, necessärer, medicin etc är MINA saker att gå igenom.

Nu springer jag efter honom och stoppar honom precis när han börjat dra ut allt ur skåp och hyllor i vårt gästrum. "FÖR HELVETE! Kan vi göra klart ett rum i taget innan du drar vidare till nästa och börjar dra ut saker. Du gör ju inte färdigt!!!!"

Maken surnar till och förstår inte vad jag menar. Jag går upp och fortsätter plocka i vårt sovrum samtidigt som jag försöker hålla ett öga på tjejernas framfart. En timme senare undrar jag var maken tog vägen.....

Hittar honom utomhus där han börjat skruva isär en lampa i car-porten. Seriöst?! Jag orkar inte ens bli arg och rycker bara tag i honom och säger med tydlig stämma -"Nu går du upp och gör FÄRDIGT i sovrummet och under tiden tänker jag ta ett glas vitt vin och sätta mig solen!"

Alltså, seriöst. Hur svårt kan det vara?

1 kommentar:

  1. Fan, du är ju värsta Gestapo! Hahaha! F´låt skrattet men det är underhållande läsning.

    Ha en, ehh, fortsatt Glad-städ-påsk!

    Kram!

    SvaraRadera